måndag 28 februari 2011

Sista dagen pa Bali

Nu ar vi tillbaka i Kuta dar vi borjade. Aker hem imorgon, tankte jag skriva, men na. Aker tillbaka till Australien imorgon. Letar lagenheter och jobb for fullt. Jobbigt. Pengarna borjar ta slut. Vet inte riktigt vad mer jag ska skriva. Jag har det bra och ar ganska brun. Puss.

fredag 25 februari 2011

Gili

Snabb update. Chillar pa en o som heter Gili Island en timme fran Bali. Har finns inga bilar, bara hast och vagn. Har cyklat runt hela on! Det trodde ni inte om mig, va? Det bor en idrottare nagonstans djupt inom mig.

Har varit sjuk ocksa. Magsjuk. Underbart. Trodde forst att jag bara var bakis, men nar baksmallan holl i sig i flera dagar borjade jag ana orad. Nu mar jag bra, men svettas valdigt mycket. Ska val inte klaga med tanke pa hur ni har det dar hemma.

Imorgon aker vi nog harifran, antingen tillbaka till fastlandet eller till nagon annan liten o. Beror pa. Pa tisdag aker vi till Perth och skaffar jobb och forhoppningsvis lagenhet sa snabbt som mojligt. Puss och kram pa er!

lördag 19 februari 2011

Bali

Hej hopp! Jag kom fram till Bali tisdag kväll. Jag har alltså varit här i 4 dagar nu. Det är jättevarmt och så där som det ska vara på semester. Väldigt charteraktigt och festligt. Just nu bor vi på ett hotell som har en dj som spelar väldigt hög musik från klockan fyra varje dag utan publik. Känns skönt att vi bor precis bredvid högtalarna. Jätteskönt.

Men fy fan.. Ni ska bara veta vilken dag jag hade i tisdags när jag flög från Brisbane. Det började med att jag vaknade 06.48. Mitt tåg till flygplatsen skulle gå 07.11. Jag hoppade upp, klädde på mig, åt en yoghurt, packade ihop det sista, checkade ut och sprang till stationen på 10 minuter. Hur grym är man inte då? Van försovare som Ellinor sa. I alla fall, så börjar min dag och den fortsätter i samma anda. Från Brisbane till Perth var det inga problem, men på flygplatsen i Perth... Det börjar med att jag måste betala 8 dollar för att ta mig från den nationella terminalen till den internationella. Sen kan jag inte ens checka in eftersom jag är ca 8 timmar för tidig. Släpar runt på min 19 kilos-väska på världens tråkigaste flygplats, äter, köper en tidning, går runt, sitter och så vidare i 6 timmar tills jag äntligen får checka in och slipper dra runt på väskan. Då ni. Jag hade tydligen inte betalat för incheckat bagage så får betala 8 dollar per kilo. PER KILO. Och min väska väger 19 kilo. Hemskt roligt.

Väl på planet hamnar jag mittemellan två tjocka gubbar som inte är rädda för att bre ut sig. Den ena var inte rädd för att lukta illa heller. 4 underbara timmar senare landar jag i Denpasar på Bali och allt är frid och fröjd tills jag ska betala visat. ONLY CASH. Jahapp, springer runt och letar efter en bankomat och hittar 5 stycken. Jag testar den första. Declined. Nästa, samma sak. Sen går det upp för mig att mitt kort inte är inställt på att fungera i Asien, det måste man tydligen ändra på internetbanken. Jävla Skandiabanken. Får panik och springer runt och letar efter en telefon eller någonting så jag kan få tag på mamma så hon kan ställa om det, eftersom mitt australiska simkort bara fungerar i Australien. Bryter till slut ihop och lyckas få en flygvärdinna och en pilot skänka mig pengarna som behövs. Jag har aldrig varit så tacksam förut, trodde att jag skulle få leva och dö på flygplatsen. Springer och hämtar min väska som är den sista stackaren som rullar runt på bandet. Betalar visat. Kommer ut i friska luften och möter Ellinor. Äntligen. För jävlig dag.

Men sedan dess har allt varit toppen förutom att Ellinor och Anna har varit lite småsjuka båda två, så de första dagarna var väldigt lugna. Det händer inte så mycket här, sover ganska mycket, äter god frukost (på det första hotellet i alla fall), chillar, äter. Det första hotellet var fint, jättefin pool och toppenfrukost. Det hotellet vi bor på nu, som ligger ett stenkast från alla balla klubbar här, är mer ett ungdomshotell. För ungdomar som gillar hög musik och fylla. GREAT. Det känns som att vara på chartersemester på någon grekisk ö. Det här är australienarnas Kos. Pågår just nu en ljusshow bredvid mig. Epilepsilampor och hela köret.

Ikväll ska vi shotta. Nu, powernap. Virrigt inlägg som vanligt. Känner mig så dålig på att skriva för det är så mycket som vill ut. Tur att det inte är en bok jag skriver. Puss på er.

söndag 13 februari 2011

Från Byron Bay till Brisbane

Hmm.. Sen sist har jag gråtit, skrattat, varit asrädd, lättad, trött och lite allt möjligt. Jag mår som en berg och dalbana, ibland är jag så jävla trött på att vara ensam (ibland känner man sig ensam när man är med andra som känner varandra sen innan också). Fast ibland är det ganska skönt. Just nu tycker jag att det är helt okej, eftersom jag bara har två dagar kvar tills jag åker till Bali och möter upp med Ellinor och Anna.

De sista dagarna i Byron Bay var hemska! Jag har aldrig känt mig så ensam i hela mitt liv. Grät jättemycket på fredagen och funderade helt seriöst på att åka hem. Sen pratade jag med mamma, så kändes det lite bättre och vi bokade Bali. Det känns mycket bättre nu när man har lite koll på vad man ska göra och inte bara åker runt utan någon plan.


Fyren i Byron Bay och Australiens östligaste punkt
På måndagen tog jag mitt pick och pack och åkte upp till Rainbow Beach, åtta timmar uppåt. Där mötte jag upp med Klara, Simon och Linn. De hade hyrt en jättestor Jeep som vi sov i den natten. Mysigt, va! Dagen efter gick vi upp vid 7 och åkte bort till färjan som skulle ta oss till Fraser Island. Fy fan säger jag bara! Det var det läskigaste och coolaste jag gjort, tror jag! Det var verkligen vildmarksliv med tält, gaskokare och hela kittet. Mormor, du skulle älskat det.

Det var inte alls som jag hade tänkt mig. Hade väl typ en karibisk ö i huvudet, men nej ni. Det kändes som en öde ö (vilket det typ är då) mitt i ingenstans. Man fick nästan känslan av att vi var helt ensamma på ön, såg nästan inga andra människor alls den första dagen. Det värsta var att det spöregnade hela dagen. Eller nej, det värsta var att vi inte såg några människor. Jag hade tänkt mig att man skulle se andra bilar hela tiden, men det kanske berodde på vädret också. Överallt satt det skyltar som varnade om dingos, men vi såg inga som tur var. Runt femtiden kom vi till en camp site vid Central Station där vi satte upp vårt tält och gjorde middag. Pasta med tomatsås och bönor. Gött va! Drack lite goon, myste i tältet och gick och la oss. Linn och Simon sov i bilen och jag och Klara sov i tältet. Jag tror aldrig att jag varit så rädd i hela mitt liv. Det var staket runt campingplatsen, men det var ändå läskigt. Sov jättedåligt och inbillade mig att det var dingos utanför tältet. Det var en lättnad att vakna morgonen efter. På grund av tidvattnet kunde vi bara köra på stranden vissa tider, så vi var tvungna att gå upp klockan 5 för att hinna upp till Indian Head, där Champagne Pools och en utsiktspunkt finns.

Den kvällen tänkte vi övernatta på stranden eftersom de hade campingplatser längs den med. Sagt och gjort. De campingplatserna hade dock inga staket minsann. Vi satte upp tältet för att låta det torka efter den regniga natten innan och sov i bilen. Och tur var väl det, för precis när vi hade gjort middag och satt oss i bilen för att äta så såg vi en dingo stå och glo genom fönstret. Det var så jävla läskigt, jag vågade inte gå ut och kissa på hela kvällen/natten fastän jag var kissnödig. Vi alla var trötta efter dagens äventyr så vi somnade allihopa runt niotiden.

Dagen efter gick vi upp runt 7 igen, missade precis soluppgången och low tide, men vi körde på stranden i alla fall, risktagare va! Kom till färjan och åkte tillbaks till civilisationen. Det var något av det läskigaste, mest spännande och konstigaste jag gjort, det där. Jag är så stolt över att vi klarade det. Ingen av oss har någon direkt erfarenhet av friluftsliv eller vildmarksliv. Jag tror aldrig att jag kommer göra något liknande igen.

Efter Fraser Island spenderade jag 3 nätter i Noosa. Där träffade jag en trevlig österikisk tjej som hette Kathy. Vi hängde lite, bytte facebook och så där. Och idag kom jag till Brisbane. Sitter i hostellobbyn just nu. Jag har varit en vända på stan, men det är söndag och som i Sverige så stänger allting tidigt. Tråkigt. Bor i samma rum som två kanadensiska tjejer som frågade om jag ville följa med ut ikväll och det ska jag nog göra. Jag behöver ha lite roligt. Jag förtjänar att ha lite roligt.

Jag tror förresten att jag har bestämt ungefär när jag vill komma hem till Sverige igen, men har inte bokat något så vi får se. Funderar runt juni-juli. Dels för att jag får en lillasyster i maj som jag gärna vill ska veta vem jag är, dels för att jag inte vill missa den svenska sommaren. Sen fyller jag ju 20 i augusti också och det skulle ju vara trevligt att fira hemma.

Här kommer massa bilder från Fraser Island i ingen speciell ordning. Tog en timme att lägga upp bilderna så nu får de vara på den plats de är och ni får gissa vad det är.












PS. Satt precis bredvid en japan som frågade mig "What you lookki at?" och glodde på min dator. Vem gör så? Nu sitter han och pratar med en tjej från Taiwan. Han hälsade på henne genom att säga "Japaniis?"

måndag 7 februari 2011

7 februari

Nu är det en månad sen jag lämnade Sverige. Tiden går långsamt.

Snabb uppdatering. Lämnade Byron imorse och anlände precis till Rainbow Beach. Väntar på Klara, Linn och Simon som jag ska till Fraser Island med imorgon. Har ingen täckning på mobilen, så jag måste sitta på samma ställe tills de kommer. Det betyder alltså att jag kommer vara okontaktbar de kommande 3 dagarna, bara så ni vet och inte blir oroliga!

Efter Fraser vet jag inte riktigt vart jag ska, vet bara att den 15 februari måste jag till Brisbane för då ska jag flyga till Bali!!! Och träffa Ellinor!!! Jippie, längtar så mycket. Den 1 mars återvänder jag till Australien och åker till Perth där jag förmodligen kommer att vara ett tag.

Det var allt för nu, lovar er en bättre uppdatering när jag kommer tillbaka. Puss på er!

onsdag 2 februari 2011

Måndag

Tjenamors!
Sen sist har det väl hänt ganska mycket, men ingenting speciellt. Livet rullar på här nere.

Jag, Charlotte och fyra andra svenska tjejer var ute i måndags med våra tyska/amerikanska/någonting kompisar. Vi gick till ett ganska fint ställe (mmm, 10 dollar inträde minsann) som heter Hugo's vid Kings Cross. Det var kul tills alla gick och vi tog taxi hem. Skypade lite med mamma, pappa och Diana när jag kom hem. Det kändes skönt, men också lite deppigt. Saknar alla så mycket.

I tisdags, vad hände då? Jo, vi gick ut i Bondi eftersom vi inte hade gjort det ännu. Först gick jag, Charlotte, Emelie och Elinor (från Karlstad) och åt en "gratis" middag på The Shack. Varje tisdag fick vi nämligen en liten kupong från vårt hostel och om man lämnade in den och beställde en dricka fick man en måltid på köptet. Därefter gick vi till Ravesis som ligger ovanför stranden och tog en drink. Sen kom våra svenska kompisar (från Stockholm till och med) från ett annat hostel och tog med oss till Bondi Beach Hotel där det var massa folk. Tog några öl där och sen gick vi till klipporna och satt där en stund.

På Australia Day i onsdags gjorde vi i ordning lite picknick och gick och satte oss vid stranden. So far, so good. På kvällen bestämde vi oss för att åka in till stan, "det måååste ju vara drag i stan". Mm, eller hur. Det börjar med att vår buss är för full och åker förbi. Då bestämmer vi oss för att få tag i en taxi, vilket var nästan omöjligt. Till slut får vi tag på en dyr taxi. Kul. Vi åker till The Ivy, går in och får reda på att det är 50 dollar i inträde. Vi vänder i dörren och tar en liten promenad till Darling Harbour. Vi går först till Cargo Bar där vi var på fredagen. Stängt. Vandrar tillbaka, ser ett ställe där det blinkar och lyser. Ställer oss vid vakren och ska visa våra leg. "Vi stänger nu". Jaha. Går vidare, ser ett annat ställe, jippie. Ska precis gå in när vakten frågar: "Do you know what's going on in here?". Lesbisk afton. Vi går tillbaka in till stan och vårt sista hopp är Three Wise Monkeys. Fy fan. Det var det vidrigaste stället jag varit på i hela mitt liv. Tjejer i maglinnen med playboy-kaniner på, indier som gned sig, asiater som glodde. Vi flydde för att ta bussen hem efter en misslyckad kväll. Det slutade såklart med att vi fick vänta på bussen i ungefär 45 minuter. Happy A-Day!

På torsdagen bestämde jag och Charlotte oss för att turista lite. Så vi gick till Operahuset och sen till den mysiga lilla stadsdelen The Rocks. Operahuset var coolt, men jag tycker att det är finare på avstånd än på nära håll.

På fredagen var det dags att checka ut. Sen var det avskeds/födelsedagsmiddag på Sushi Train, den godaste sushin jag ätit på länge! Man sitter runt "köket" där de gör sushin och så plockar man det man vill ha från ett rullande band. Efter middagen satte jag mig på bussen till Byron Bay, 13 timmars resa.

Klockan 8 morgonen efter var jag framme. Tog mig till hostelet och väntade 2 timmar på att få checka in. Eller, ja, jag gick och handlade lite emellan. Fick bo i samma rum med två svenska tjejer från Bondi, deras tyske vän och ett svenskt par. Sov hela dagen eftersom jag hade sovit så dåligt på bussen.

Igår tog vi ett morgondopp i havet. Ni ska bara veta hur skönt det är. Tänker inte komma hem förrän det är lika varmt i Sverige. Resten av dagen hände det inte så mycket. Vi gick och köpte hemmagjord glass och åt på stranden.

Idag har jag legat vid poolen ett tag och sen gick jag och la mig i sängen och somnade. Jag sove hela tiden! Jag förstår inte hur jag kan vara så trött, jag gör ju inget ansträngande precis.

Efter Byron tar jag mig nog uppåt. Ska förmodligen till Fraser Island med tjejerna härifrån och tysken. Vi får se. Det känns lite jobbigt att inte ha några självklara planer och att man måste bestämma själv hela tiden. Även fast man inte är själv så känns det ju ändå ensamt. Längtar till mars då jag får träffa Ellinor!

Här kommer lite bilder i dålig ordning. Vi hörs när vi hörs.